makrokosmos

När jag åtog mig den här uppgiften, detta arbete, trodde jag aldrig att det skulle vara så tungt, så fysiskt och psykiskt krävande.
Jag var nog rätt naiv inför mina egna reflektioner angående mänskligheten. Jag vet ju faktiskt alla redan hur krävande det kan vara att leva mitt i svängen, bland folk.
Ändock är jag Så Jävla Glad att jag tog mitt pick och pack och drog, och jag går fortfarande till jobbet med ett fett leende på läpparna.
Min kropp är en säck potatis. Rutten potatis.
Jag ska vara ärlig, kosten har inte varit den bästa på sistone och alkoholintaget är relativt rikligt i jämförelse med hur mycket vila jag får. Knän och leder värker, magen morrar och huden stramar väderbitet.
Det ska bli ändring på det nu. Jag måste för att orka.

Annars är allt kalas!