var dag är en kamp, eller?

Kreativiteten och fantasin samsas om det trånga utrymmet i mitt huvud, söker förväntansfullt efter minsta tecken på rörelse från min sida.
Kroppen är stark, kroppen är tung. Den ser hellre att vi alla spenderar dagen i sängen och soffan, mumsandes på diverse onyttiga födoämnen. Växa sig tyngre och bredare.
Så kommer energin studsandes genom fönstret. Den har just sprungit några varv runt huset, vill att vi ska hänga på. Kom igen Kom igen Kom igen Kom igen Kom igen! mässar den högt.
Kroppen suckar trött och vänder sig slött under dammigt täcke. Snälla kan vi inte sova lite till?
Nej nej NEJ, ojojoj vi ska leka vi ska dansa vi ska slicka golvet och hoppa högst! energin är otålig, knuffar och bökar på kroppen. Försöker skapa ringar på vattnet.
Vi känner mer för att måla och skriva en liten stund. viskar fantasin inifrån och kreativiteten nickar blygt.
Ameh, orka! stönar kroppen samtidigt som den med slappa armar håller nere en skakande, kokande energi. Jag är starkast, jag bestämmer.
Tystnad uppstår, förvirrade blickar.
Plötsligt, ur ingenstans attackerar kreativiteten kroppen, vansinnig och sprudlande vevandes. Tumult utbryter och slagsmålet är igång.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0