på en vägkrog någonstans i avlånga landet
Slitna kantstötta matbrickor på vingligt bord. Vi sitter här halva familjen och väntar på föda. Det doftar av överkokt potatis och ingrott gammalt kaffe.
Jag är så rastlös att det spritter i benen, plötsliga rörelser.
Alla dessa små samhällen att passera, vem bor där? Och varför är det så långt till Karlstad?
Kommentarer
Trackback
