makrokosmos

Jag har återvänt från de döda. Eller snarare från en härligt ljus sommar i utedassens tecken.

Internetutkoppling och dator finns till hands, det doftar avgas och trängsel utanför mitt fönster och solen går inte längre ner över ett bräckt hav.

Jag kan självklart inte låta bli att sakna vår ö, saltsmakande hårtestar (ja, för jag brukar ju äta på mitt hår) och fotsulor svarta av smuts, men någon form av framtidsförhoppningar hägrar väl ändå där bortom arbetslöshet(s)en.

Vem uppskattar inte lite gammal hederlig paint-konst?